Vi måste hålla kontakten

När vänskapen blir musik – Emil Jensen tillbaka på scen

När Emil Jensen kliver upp på scenen är det som att någon tänder en lampa i mörkret.
Med sin blandning av musik, poesi och berättarkonst pratar han inte till publiken – han pratar med den. I nya föreställningen ”Vi måste hålla kontakten” gör han vänskapen till ett kärleksbrev i en tid som glömt vad ordet betyder.

Det börjar med en gammal overheadapparat. Emil Jensen står där och ritar pilar mellan orden ensamhet, lojalitet och civilkurage. Ljudet av cello och trombon fyller scenrummet. I nästa ögonblick släpper han OH-apparaten, greppar gitarren och en låt tar vid. Sången rör sig, som alltid hos Jensen, mellan det politiska och det personliga – mellan världssmärta och skämt.
Temat denna gång är vänskap. Denna till synes enkla, men existentiellt avgörande relation.

”Jag har förlorat min bästa kompis, som tog sitt liv, och båda mina föräldrar som med tiden blev mina närmaste vänner. Det fick mig att fundera över vad en riktig vän egentligen är. Och varför vänskap har så låg status – i både konsten och samhället”, säger han.

Föreställningen är lika mycket samtal som konsert. Här vävs ord och toner, humor och svärta, till något omisskännligt Jensen. Med regissören Siri Bengtén vid sin sida tar han scenen ännu ett steg närmare sin egen idé om ett levande möte – där musik, tanke och känsla får byta plats med varandra.
Och förstås: det finns ett Vänskapsband, med Anna Dager på cello, Hanna Ekström på fiol och Staffan Findin på trombon.

”Jag märkte att många av mina tidigare låtar kretsar runt det här temat”, säger han. ”De har blivit som planeter i ett solsystem. Låtar är som låtsaskompisar – ju mer jag tänker på det.”

Emil Jensen – numera också Gittansson, som en hyllning till sin mamma – har under två decennier format ett alldeles eget språk i svensk scenkonst.
Hans föreställningar rör sig mellan spoken word, musik, stand-up och lågmält allvar. För sin lyrik och sitt samhällsengagemang har han belönats med bland annat Nils Ferlin-priset, Evert Taube-priset och Karl Gerhard-priset, ABFs kulturpris och hyllats som både vinter- och sommarpratare i P1. Kanske är det just därför publiken gång på gång återvänder till honom.

För att påminnas om något enkelt, men sällsynt: att vi inte är ensamma – bara ibland lite ur kontakt.

Längd: 2 timmar och 20 minuter inkl. paus
Produktion: United Stage
Arrangör: Umeå Teaterförening