Vad kan vi lära av 30-talet?

Biljetten gäller för Uwe Wittstocks föreläsningen och samtalet "Hur kan litteratur mobilisera till motstånd?"

Föreläsningen Vad kan vi lära av 30-talet? kl. 17.00–17.15 Plats: Humanistiska teatern, Uppsala universitet Språk: engelska

Den tyske författaren, litteraturkritikern och journalisten Uwe Wittstock har gjort sig känd för att kombinera noggrann historisk research med en skönlitterärt berättande stil. Hans sakprosa närmar sig en dramatisk, romanliknande ton. Wittstock intresserar sig särskilt för kulturellt och litterärt motstånd, författarskap under politisk press och vad som händer med intellektuella i tider av kris.

Hans beskrivningar av historiska skeenden har starka kopplingar till vår tids moraliska och demokratiska dilemman. I böckerna Februari 33: litteraturens vinter och Marseille 1940: den tyska litteraturens flykt skildrar Wittstock hur nazisternas maktövertagande i Tyskland totalt förändrade villkoren för intellektuella, författare och hur många av dem tvingades i exil. Böckerna blev bästsäljare och har rönt stor uppmärksamhet för det att de erbjuder både detaljerade fakta och individuella berättelser om förföljelse, motstånd och det hot mot kulturarvet som totalitarism innebär. Här håller Uwe Wittstock en kort föreläsning om hur litteratur kan mobilisera läsare mot vår egen tids auktoritära rörelser. Dagen efter, lördagen den 21 mars kl. 12:15, samtalar Wittstock också med DN:s kulturchef Björn Wiman på Uppsala Stadsbibliotek.

Samtalet "Hur kan litteratur mobilisera till motstånd?" Samtalet kl. 17.15 - 18.00 Plats: Humanistiska teatern, Uppsala universitet Språk: engelska

Litteratur skapar inga revolutioner. Inte ensam. Men skönlitteratur, sakprosa och poesi kan mobilisera till motstånd på flera, ofta subtila, men kraftfulla sätt. Litteratur, andra kulturformer och vår användning av språkliga begrepp förändrar hur människor tänker, känner och föreställer sig världen. Därmed i förlängningen hur de kan tänka sig att agera. Om det samtalar här:

Geoffroy de Lagasnerie, fransk filosof och sociolog, I manifestet #Manifesto for an Intellectual and Political Counteroffensive (skriven med Édouard Louis) hävdar Lagasnerie att intellektuell produktion inte kan förbli neutral eller “estetisk”; den måste ta ställning, engagera sig och lägga sig i samhällsdebatt. Han kritiserar det han ser som “depolitiserad” akademi och litteratur. Lagasnerie vänder sig mot tendensen att se högerextrema idéer som värdiga ämnen för offentlig debatt, som ett sätt att legitimera dem.

Uljana Wolf, tysk poet, översättare och essäist har i sina diktverk utmanat, både till form och innehåll, språkliga och fysiska gränser. Med sin bakgrund i Östberlin reflekterar Wolf över begrepp som nation, exil, gränser och språkets roll för att befästa eller förändra människors känsla av identitet. Hennes kombination av diktande, översättning och teoretisk reflektion gör henne till en bro mellan konst, språkpolitik och samhällsanalys. Det har gjort Wolf inflytelserik, inte bara som poet, utan även som tänkare.

Agri Ismael, svensk författare och kulturskribent med rötter i Irakiska Kurdistan, har skrivit krönikor och essäer kring geopolitik, identitet, samhällsförändringar och om litteratur som ett sätt att förstå makt och vardagsliv. Med en bakgrund som jurist i internationell finansvärld har ett återkommande tema i hans skrivande också varit en växande ekonomisk ojämlikhet.

De tre ovan nämnda samtalar under ledning av Jesper Olsson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet som själv bedriver forskning och skriver om litteratur, konst, teknik- och mediehistoria.